Vårt arbetssätt

För att anhöriga skall bli delaktiga i vården behövs mötesformer där alla kan komma till tals, bli lyssnade på och erkända som kunniga och betydelsefulla för den fortsatta vården. Då ingen skall dominera över någon annan är det viktigt att mötet struktureras och leds på ett sätt så att alla blir delaktiga. Målet är att få till en jämlik relation mellan brukare, anhöriga och professionella. Initiativ till denna typ av möten kan komma från de professionella men det är klienten och/eller närstående som ger sin tillåtelse och också bjuder in fler deltagare. Det är också den äldre som kan häva eventuella sekretessbestämmelser. En viktig princip för mötet är att ingen skall vara tvingad att delta och ingen skall vara tvingad att tala om det de inte vill tala om.

Ett dialogiskt samtalsklimat skapas när det ges tid för var och en att uttrycka det som är viktigt för dem samtidigt som andra lyssnar utan att avbryta eller värdera det de hört. Om sedan reflektionerna tar sin utgångspunkt i det som blivit sagt, kommer deltagarna uppfatta att de blir respekterade och tagna på allvar. Möjligheterna att skapa ny och användbar mening ökar när flera perspektiv får komma fram. Mötesformen kallas reflekterande processer och innefattar både en grundläggande hållning och en handfast metod.

Reflekterande processer är teoretiskt förankrad i systemteori vars praktiska tillämpning framförallt skett inom familjeterapifältet. Redan på femtiotalet bjöds anhöriga in och gjordes delaktiga i möten med alltifrån psykiskt sjuka till ungdomar med social problematik. I många av de försök som gjordes på 60- och 70-talet för att utveckla psykiatri och socialtjänst fanns en ambition att engagera anhöriga, sociala nätverk och professionella. Redan då gjordes många inblandade delaktiga och man kunde på så sätt lättare komma fram till gemensamma beslut om fortsatt vård och omsorg. Gemensamma möten bidrog till effektivare insatser och minskat lidande ( Forsberg m fl, 2020 ).

Utveckling av teori och praktik har fortsatt. Det öppna samtalet har dock inte fått fäste inom äldrevården. Vi tror att här finns en stor potential
för en positiv utveckling av bemötande av äldre och deras anhöriga. Numera finns ett stort internationellt nätverk av psykologer, socionomer och läkare som arbetar med dialog, reflektion i nätverk. Inspiration har hämtats från Norge (Andersen, 2002 ), Finland (Seikkula, 2006) och Nya Zeeland (White, 2005 ). Det finns många välgjorda studier både inom internationell och svensk forskning vad gäller olika former av familje -par och systemisk terapi. Studierna visar på att systemiska interventioner har effekt vid många olika problem och att det finns grund för att beakta dessa resultat ur effektivitets- och kostnadssynpunkt (Cederblad m fl. 2015, Forsberg m fl., Bergström m fl. 2022 ).